Smakportioner
Under en längre tid har jag arbetat mentalt med att införa "vanlig mat" i min dotters kosthållning. De mediala rapporter på ämnet som florerat under sommaren/tidiga hösten (minns inte riktigt när det var...) har satt myror i huvudet på mig. Ska jag verkligen våga börja nu, eller måste jag vänta till sexmånadersdagen? Kommer livsmedelsvarket att tvinga mig till offentlig avbön om jag ger min ännu inte halvåriga dotter mosad potatis, precis som de gjort med två kända blöjföretag som inte rekommenderat, men heller inte tydlighet avrått ifrån nämnda beteende?
BVC hade inga direkta pekpinnar att komma med när hon var fyra månader. "Det är upp till dig att avgöra vad som är bäst för ditt barn." Och en broschyr med tips på mat.
Information i form av en jämförelsevis tjock bok från Semper damp ner i postlådan.
Min syster (med en tjej på två år) gav lite smarta tips och uppmuntran på vägen.
En kompis (med en kille på sju åtta månader) hade ytterligare tips och uppmuntran.
Jag handlade hem både grönsaker och gröt, enligt nämnda tips, och stålsatte mig för att äntligen ta itu med det.
En oskyldig fråga från min sambo, som jag inte kunde svara på, satte stopp för den satsningen också. Är jag inte helt säker på vad jag gör, avstår jag hellre. Det är inte en bra strategi, men det är i alla fall en strategi.
Nytt besök på BVC vid fem månader, och när sköterskan rekommenderade att börja med gröt på kvällen, eftersom vi upplever att hon inte blir riktigt mätt, så grep jag tillfället i flykten. Redan samma kväll lagade jag till en smakportion gröt, som hon knappt decimerade alls genom sitt ätande, och jag är igång!!!
Jag hoppas att steget till den beryktade mosade potatisen inte ska kännas lika stort nu när haon faktiskt äter gröt, men det har vi inte sett än!
BVC hade inga direkta pekpinnar att komma med när hon var fyra månader. "Det är upp till dig att avgöra vad som är bäst för ditt barn." Och en broschyr med tips på mat.
Information i form av en jämförelsevis tjock bok från Semper damp ner i postlådan.
Min syster (med en tjej på två år) gav lite smarta tips och uppmuntran på vägen.
En kompis (med en kille på sju åtta månader) hade ytterligare tips och uppmuntran.
Jag handlade hem både grönsaker och gröt, enligt nämnda tips, och stålsatte mig för att äntligen ta itu med det.
En oskyldig fråga från min sambo, som jag inte kunde svara på, satte stopp för den satsningen också. Är jag inte helt säker på vad jag gör, avstår jag hellre. Det är inte en bra strategi, men det är i alla fall en strategi.
Nytt besök på BVC vid fem månader, och när sköterskan rekommenderade att börja med gröt på kvällen, eftersom vi upplever att hon inte blir riktigt mätt, så grep jag tillfället i flykten. Redan samma kväll lagade jag till en smakportion gröt, som hon knappt decimerade alls genom sitt ätande, och jag är igång!!!
Jag hoppas att steget till den beryktade mosade potatisen inte ska kännas lika stort nu när haon faktiskt äter gröt, men det har vi inte sett än!
Kommentarer
Postat av: Bror
Jag lovar och svär att jag kommer att finnas här så att hon kan få veta saker om mig. Problemet ligger nog inte där, det är våran släkts ökanda förmåga att inte prata om relevanta saker. Men det gör ju vi så bra... Ha det gott och torka tårarna syster min.
Trackback
