applicera ofin il

Det var ett tag sedan jag skrev, beroende på att jag nu har flyttat in i mitt nybyggda, fina hus! Dels har jag nu fullt upp för jämnan, och dels har vi inte fått tillbaka vår internetanslutning. Det ska kunna ta upp till 10 dagar, och är det arbetsdagar de pratar om, så är det väl på onsdag vi kan räkna med att det fungerar. Eller i alla fall hoppas på att det fungerar.

Det finns några stora skillnader med att bo i villa. En av dem finns inne i badrummet när vi byter blöja på tjejen. Det är ju ett fantastiskt tillfälle att gulla och busa med henne, och då får man lätt en smått patetisk röst, och säger smått patetiska saker, som man kanske inte vill att utomstående ska höra...
I vårt gamla hus låg badrummen till alla åtta lägenheterna samlade mitt i huset, liksom hörn i hörn, och ville man tjuvlyssna på grannarna var det där man skulle vara. Därför sänkte jag helst rösten lite när jag var som mest patetisk.
Det gör jag fortfarande, och har man väl sänkt den är det svårt att vrida upp den igen när man inser att man faktiskt har den enda lägenheten i hela huset... Dessutom känner man sig lite smådum som inte fattade att grannarna inte hör en...

En annan skillnad är avstånden. Min gamla lägenhet ryms faktiskt hel och hållen i det enda gigantiska rum som består av kök, matplats och vardagsrum. Förutom detta rum finns tre sovrum, ett badrum, en WC och ett grovkök i huset. Alltså är avstånden mellan olika punkter i hushållet något större nu... Jag har bland annat funderat på att ta med en tillbringare med vatten till matbordet, istället för att gå till diskbänken och fylla på ur kranen... (Dock bara funderat, jag gjorde det aldrig!) Förut kunde jag i stort sett sträcka mig lite och vicka en aning på stolen, så nådde jag vattenkranen.
Det är jättelångt från sovrumsdörren till själva sängen också. Det känns som att jag är ute på vandring innan jag äntligen kan lägga mig ner. Men det är skönt!!! Förut snubblade jag på sängen så fort jag kommit genom dörröppningen.

Postlådan är också en nyordning. Jag har nog drygt hundra meter (mitt ögonmått är inte något jag skryter med) att gå till postlådan, och då bara utomhus. Beroende på var i huset jag befinner mig när jag börjar kan det bli ännu mer...

Nu bör jag nog börja fundera på att avsluta och gå tillbaka till den gode morfadern, som tar hand om min dotter medan jag utför viktiga uppdrag på "Internätet". Det är adressändringar, pengatransaktioner och bloggning... Det senaste sa jag inget om när jag bad om barnvakt. Jag vet inte om det räknas som barnvakt när det är i samma hus, men ändå.
Hon är i all fall lite krävande. Han måste gå med henne, hon måste få välja axel och ställning på vald axel. Om han bara förstod vad hon sa skulle hon nog tvinga honom att byta kanal på TV:n som bidrar med bakgrundsljud också.

Sambon har förhoppningsvis avslutat arbetet med att sätta golvlister medan vi varit borta. Det var bara lilltjejens rum och vår klädkammare kvar, och med lite lugn och ro kan han banka och slå lite som han vill. Har vi tur hinner vi sätta upp hennes svindyra tapetbård också. Sen ska hon nog få sova i eget rum. Hoppas att det funkar.

Nästa gång hoppas jag att jag skriver från min egen dator, i mitt eget datarum. Oj så lyxigt!