Bloggen lider
När jag började vara mammaledig gick jag med i Facebook, för att ha något att göra om det blev långsamt. (Som om det någonsin skulle kunna bli långsamt med två barn hemma...) Det var tänkt som ett litet tidsfördriv bredvid mitt ordinarie tidsfördriv: bloggen.
Nu har jag insett att bloggandet sker mer och mer sällan, medan Facebookandet tilltar.
Vad beror nu detta på? Jo, det har en datateknisk förklaring: När man bloggar behöver man använda tangentbordet, medan facebook i större utssträckning godkänner musen som allenarådande navigeringsinstrument. Musen har en stor fördel framför tangentbordet när man vill fördriva tiden medan man sitter och ammar. Amningen tar minst en av armarna i anspråk, och om man har en bärbar dator, vilket jag har, kan man med lite vilja komma åt att trycka på en eller annan tangent, och lära sig att lite valhänt hantera musen även med vänster hand. Att däremot författa ett helt inlägg, förslagsvis med inslag av lite intelligens, med vänster hand... Nej, där inser jag minba begränsningar.
Alltså får bloggandet anstå tills jag har en stund utan barn i famnen, vilket faktiskt inte händer alltför ofta just nu.
Nu skriker den lilla, så bloggandet får lov att anstå igen...
Missade födelsedagar
Den här veckan är vanligen en hektiskt fikavecka. Inom loppet av en vecka fyller två kusiner och dottern till våra vänner år, så det blir tre barnkalas i rask takt. Dessutom får den utvalda leksaksaffären ett litet uppsving trots att det är mer än två månader till jul.
I år har det inte blivit ett enda kalas.
Vår självpåtagna isolering med anledning av vårt spädbarn kombinerat med svininfluensan (oj, förlåt, nya influensan A(H1N1) ska det vara...) gör att vi har valt bort dessa stora sammankomster till fördel för några mindre, mer privata sammankomster.
Problemet är bara att stora tjejen blivit hostig och snorig, att sambon fått ont i halsen och att jag själv börjar känna av halsen. Kusinerna har också råkat på någon form av förkylning, så de mindre, mer privata sammankomsterna har fått skjutas på framtiden.
Så här sitter vi med våra fina paket, och bara väntar på att få träffa födelsedagsbarnen!
I år har det inte blivit ett enda kalas.
Vår självpåtagna isolering med anledning av vårt spädbarn kombinerat med svininfluensan (oj, förlåt, nya influensan A(H1N1) ska det vara...) gör att vi har valt bort dessa stora sammankomster till fördel för några mindre, mer privata sammankomster.
Problemet är bara att stora tjejen blivit hostig och snorig, att sambon fått ont i halsen och att jag själv börjar känna av halsen. Kusinerna har också råkat på någon form av förkylning, så de mindre, mer privata sammankomsterna har fått skjutas på framtiden.
Så här sitter vi med våra fina paket, och bara väntar på att få träffa födelsedagsbarnen!
Kulinera
Jag har inte kollat upp det än, men jag tvivlar på att ordet kulinera finns med i SAOL.
Jag skapade det idag, för att beskriva mina aktiviteter under dagen. Det betyder ungefär "skapat kulinariska upplevelser" eller mer vardagligt "laga mat eller bakat".
Idag fick jag nämligen oväntat mycket tid på mig att göra något annat än att amma. Lillan sov oroväckande länge, och däremellan var hennes pappa pigg på att ta hand om henne (jag tror att det hade med hans begynnande förkylning att göra. På så sätt kunde han ju sitta i soffan och slappa utan att behöva känna att han inte uträttade något vettigt.)
Jag utnyttjade tiden till kulinerande. Först fixade jag lunchen, sedan gjorde jag lite förberedande arbete, det vill säga en matlista för veckan som kommer och tillhörande inköpslista. När sambon varit till affären började stora tjejen och jag att baka bullar (dagen till ära), medan degen jäste började jag laga kycklingsoppa till middagen, för att sedan baka ut bullarna medan soppan skulle sjuda. Sedan satte jag mig för att amma när resten av familjen satte sig för att äta...
Efter maten avnjöt vi våra nybakade bullar, och sedan skapade jag ett nytt ord.
Jag skapade det idag, för att beskriva mina aktiviteter under dagen. Det betyder ungefär "skapat kulinariska upplevelser" eller mer vardagligt "laga mat eller bakat".
Idag fick jag nämligen oväntat mycket tid på mig att göra något annat än att amma. Lillan sov oroväckande länge, och däremellan var hennes pappa pigg på att ta hand om henne (jag tror att det hade med hans begynnande förkylning att göra. På så sätt kunde han ju sitta i soffan och slappa utan att behöva känna att han inte uträttade något vettigt.)
Jag utnyttjade tiden till kulinerande. Först fixade jag lunchen, sedan gjorde jag lite förberedande arbete, det vill säga en matlista för veckan som kommer och tillhörande inköpslista. När sambon varit till affären började stora tjejen och jag att baka bullar (dagen till ära), medan degen jäste började jag laga kycklingsoppa till middagen, för att sedan baka ut bullarna medan soppan skulle sjuda. Sedan satte jag mig för att amma när resten av familjen satte sig för att äta...
Efter maten avnjöt vi våra nybakade bullar, och sedan skapade jag ett nytt ord.
Strukturbehov
Jag börjar inse att jag har ett stort behov av struktur. Det är något av ett klassiskt exempel på den beryktade kossan som man inte saknar förrän båset är tomt, och jag har under denna ostrukturerade första tid som tvåbarnsförälder kommit att sakna strukturkossan ganska rejält.
Nu i månadsskiftet skulle räkningarna betalas, och i sista stund satte jag mig vid datorn, bara för att inse att jag inte hade en aning om när och hur mycket pengar jag skulle få den här månaden.
Strax efter detta inser jag att jag ännu inte planerat föräldrapenningen för oktober, och alltså inte vet vad jag kommer att få för pengar vid nästa månadsskifte.
Familjens klädbehov inför höst och vinter är en annan detalj som jag förträngt eller skjutit upp. Lillan har jag ingen koll på alls, men idag fick hon i alla fall en fleeceoverall av sin farmor. Stora tjejen behöver troligen en ny jacka, och definitivt nya skor. Själv behöver jag en snygg höstjacka, en vinterjacka och nya byxor. Praktiskt taget varenda kofta jag äger fick för sig att falla i bitar strax efter att jag kom hem från BB, så det behöver fyllas på. Sambon handlar sina kläder själv, men ekonomin måste ju räcka även till hans behov av tröjor, byxor och jacka. Dags att planera och styra upp detta!
Maten är också eftersatt. Vi har bestämt att vi inte ska ta med lillan till mataffären (på grund av svininfluensan), så det är sambon som får handla efter jobbet. Det är inte det ultimata, eftersom han åker tidigt och kommer hem sent, och inte hinner planera matinköpen, vilket leder till att jag skickar SMS till honom mer eller mindre varje dag, med en lista på vad som behövs idag. Självklart missar vi saker varje dag, och så är vi där igen nästa dag. Veckoplanering och veckoinköp vore en bra idé...
Nu börjar jag dessutom komma ner i botten på fryslådan som var fylld av matlådor som jag bara kan värma när jag har en stund över för mitt eget näringsintag. Det innebär ett ökat behov av planering, då jag skulle behöva göra storkok för att kunna frysa in nytt.
Frågan är när jag ska hinna planera allt detta. Lillan kräver mycket uppmärksamhet, jag är trött av att ha sovit för lite, och jag är helt övertygad om att amningen mosar till min hjärna så att den inte funkar ordentligt. Jag har med andra ord oddsen emot mig, men jag ska ta kontroll över situationen!
Nu i månadsskiftet skulle räkningarna betalas, och i sista stund satte jag mig vid datorn, bara för att inse att jag inte hade en aning om när och hur mycket pengar jag skulle få den här månaden.
Strax efter detta inser jag att jag ännu inte planerat föräldrapenningen för oktober, och alltså inte vet vad jag kommer att få för pengar vid nästa månadsskifte.
Familjens klädbehov inför höst och vinter är en annan detalj som jag förträngt eller skjutit upp. Lillan har jag ingen koll på alls, men idag fick hon i alla fall en fleeceoverall av sin farmor. Stora tjejen behöver troligen en ny jacka, och definitivt nya skor. Själv behöver jag en snygg höstjacka, en vinterjacka och nya byxor. Praktiskt taget varenda kofta jag äger fick för sig att falla i bitar strax efter att jag kom hem från BB, så det behöver fyllas på. Sambon handlar sina kläder själv, men ekonomin måste ju räcka även till hans behov av tröjor, byxor och jacka. Dags att planera och styra upp detta!
Maten är också eftersatt. Vi har bestämt att vi inte ska ta med lillan till mataffären (på grund av svininfluensan), så det är sambon som får handla efter jobbet. Det är inte det ultimata, eftersom han åker tidigt och kommer hem sent, och inte hinner planera matinköpen, vilket leder till att jag skickar SMS till honom mer eller mindre varje dag, med en lista på vad som behövs idag. Självklart missar vi saker varje dag, och så är vi där igen nästa dag. Veckoplanering och veckoinköp vore en bra idé...
Nu börjar jag dessutom komma ner i botten på fryslådan som var fylld av matlådor som jag bara kan värma när jag har en stund över för mitt eget näringsintag. Det innebär ett ökat behov av planering, då jag skulle behöva göra storkok för att kunna frysa in nytt.
Frågan är när jag ska hinna planera allt detta. Lillan kräver mycket uppmärksamhet, jag är trött av att ha sovit för lite, och jag är helt övertygad om att amningen mosar till min hjärna så att den inte funkar ordentligt. Jag har med andra ord oddsen emot mig, men jag ska ta kontroll över situationen!
Äter, sover och växer!
Min nya lilla dotter är inte så liten. För det första var hon rätt stor till att börja med, 4395 gram.
Dessutom gör hon sitt bästa för att växa så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt.
#1 Hon äter, äter och äter. Vi var på BVC idag, och jag fick veta att jag är ett bra matställe. Jag hade mina aningar, med tanke på smärtan som kommer över mig när jag inte har ammat på ett tag, och lillans hosta när hon sätter mjölken i halsen för att det kommer för mycket för snabbt, och alla andra små tecken på att det finns gott om mjölk, men det känns ju alltid bra att få det bekräftat från utbildad expertis.
#2 Hon sover ofta och länge. I stort sett sover hon om hon inte äter, men det är så klart lite ojämnt fördelat över dygnet. På förmiddagen och en bit in på eftermiddagen sover hon nästan oavbrutet, men på kvällarna, fram till midnatt ungefär, äter hon nästan oavbrutet...
Enligt uppgift är det under sömnen man växer mest, så detta sömnschema främjar troligen tillväxten.
Besöket på BVC bekräftade även tillväxten. Nu är hon uppe på 4900 gram, och hon har även samlat ihop tre nya centimetrar. Det är bra!
Dessutom gör hon sitt bästa för att växa så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt.
#1 Hon äter, äter och äter. Vi var på BVC idag, och jag fick veta att jag är ett bra matställe. Jag hade mina aningar, med tanke på smärtan som kommer över mig när jag inte har ammat på ett tag, och lillans hosta när hon sätter mjölken i halsen för att det kommer för mycket för snabbt, och alla andra små tecken på att det finns gott om mjölk, men det känns ju alltid bra att få det bekräftat från utbildad expertis.
#2 Hon sover ofta och länge. I stort sett sover hon om hon inte äter, men det är så klart lite ojämnt fördelat över dygnet. På förmiddagen och en bit in på eftermiddagen sover hon nästan oavbrutet, men på kvällarna, fram till midnatt ungefär, äter hon nästan oavbrutet...
Enligt uppgift är det under sömnen man växer mest, så detta sömnschema främjar troligen tillväxten.
Besöket på BVC bekräftade även tillväxten. Nu är hon uppe på 4900 gram, och hon har även samlat ihop tre nya centimetrar. Det är bra!
