applicera ofin il

Att göra innan vi officiellt har gardiner i sovrummet:

*Fålla ena sidan  Check!
Inte helt lätt, eftersom kappan såldes färdigsydd på metervara, och var sydd med veck i nederkant. För att få det riktigt snyggt fick jag börja med att sprätta upp en decimeter av varje söm, vika och fålla, för att sedan sy om deras sömmar. Snacka om att jag känner mig nöjd med att kunna pricka av det på listan!
*Plocka fram gardinstänger Check!
Gick oväntat lätt, med tanke på att det just nu är värmebölja, och därför olidligt hett uppe på vinden, där oanvända gardinstänger tillbringar dagarna. Sambon tog dock tjuren vid hornen och klättrade upp och kom sedan ner med allt vi behöver för att... Presstopp!!! Fick han med väggfästen? Måste kolla! Återkommer i ämnet!
*Sätta upp gardinstänger
*Mäta gardinerna
*Fålla andra sidan
*Sätta upp gardinerna

Tidsplan: Alla punkter bör vara avklarade före den 7 september, då vi bott tre år i huset.

I natt sov min dotter hela natten utan blöja. På första försöket lyckades hon utan att vare sig kissa i sängen eller gå på pottan mitt i natten. Jag är så stolt över henne!

På dagarna är hon också praktiskt taget blöjfri, även om hon ibland föredrar att bajsa i blöjan framför att göra det i pottan. Det är dock inte samma fobi som hennes kusin hade, utan plötsligt kan hon bara sätta sig och klämma ut... Ja, det får väl vara beskrivande nog. =)

Idag ska vi åka till Västerås och gå på Bauhaus, och där bangar vi för bekvämligheten. Eftersom det blir en rejäl biltur (med våra mått mätt) och vi inte har direkt tillgång till toalett, har vi bestämt att det är bäst att hon har blöjan på sig under den utflykten.

Vi är i alla fall riktigt bra på gång nu, och jag kan rapportera att av trosorna är det just nu bara Disney's prinsessor som duger. Helst ska det vara Snövit, men de andra funkar också. Moln och hjärtan går däremot "fetbort". Enfärgade ska vi inte ens prata om. =)

Att göra innan vi officiellt har gardiner i sovrummet:

*Fålla ena sidan  Check!
Inte helt lätt, eftersom kappan såldes färdigsydd på metervara, och var sydd med veck i nederkant. För att få det riktigt snyggt fick jag börja med att sprätta upp en decimeter av varje söm, vika och fålla, för att sedan sy om deras sömmar. Snacka om att jag känner mig nöjd med att kunna pricka av det på listan!
*Plocka fram gardinstänger
*Sätta upp gardinstänger
*Mäta gardinerna
*Fålla andra sidan
*Sätta upp gardinerna

Tidsplan: Alla punkter bör vara avklarade före den 7 september, då vi bott tre år i huset.

Efter flyttandet i lördags blev jag varse att jag har muskler i benen. Hela benen. Muskler som inte uppskattar att springa upp och ner i trappor hur mycket som helst. De klarar vattengympa efter en total träningstorka på flera månader, men se trappor, det är att ta i i överkant!

Igår gjorde det ont att röra sig alldeles oavsett vad det handlade om, men det blev lite värre av nedåtrörelser (som att gå nerför ett trappsteg, nerför en backe, sätta sig ner, eller så) Av den anledningen gick jag omvägar för att undvika nedåtrörelser, vilket i och för sig också gjorde ont, men inte lika mycket på så kort tid. =)
Vaderna var alldeles hårda, och gjorde ont vid beröring. Låren består ju av lite annat än muskler (tyvärr), så det var svårare att avgöra, men nog var de hårdare än vanligt!

Idag har det successivt blivit lite lättare att röra sig, även om jag fortfarande har "babianstilen" (som vanligtvis infinner sig när man går barfota på grus) när jag går nedåt.

Jag förhörde mig med flyttuppdragsgivarna idag, om deras försäkringssituation, om det kunde vara så att lidande av den här arten täcks av någon form av försäkring, men de ville inte kännas vid något ansvar. Däremot var jag välkommen i deras klubb, där inträdeskravet är att man har blåmärke på insidan av armarna. =)

Igår köpte vi äntligen gardiner till sovrummet. Vi har snart bott i huset i tre år, men inte förrän nu har vi kommit till gardinerna i sovrummet.

Till saken hör att sovrummet är vår döda vinkel. På något sätt missade vi helt när vi valde tapeter till det rummet. Jag tror att vi mest gick på gamla sovrum som vi trivts i (på 90-talet), och valde därför en lite tegelaktig gul färg, som kändes totalt fel så fort vi ställde in sängen och försökte somna för första gången. Efter det har vi brottats med färgsättningen av rummet, och att välja gardiner blev oss övermäktigt.
Situationen förvärrades ytterligare av att vi inte riktigt kunde komma överens med oss själva om vilken modell vi ville ha. Sent omsider bestämde vi oss för en enkel kappa, eftersom vi ville att rullgardinerna skulle döljas, och på senare tid har hindret varit vår egen motivation. Jag vet ju att om jag tar mig till det där stället där de är så bra på gardiner, så hjälper de mig ganska lätt att välja något bra, men vi har inte kommit iväg.
Till viss del är jag "passive agressive", och retar mig på att min sambo hela tiden tjatar om det, men aldrig gör något. "Usch, vi måste fixa gardiner till sovrummet", "I helgen måste vi åka till Gardinlagret", och så vidare, men när det väl är helg har det inte varit tal om gardiner alls, förrän nästa vecka, när det är samma gnäll och gnöl. Då blir jag så barnsligt tjurig att jag vägrar ta tag i det. "Om det nu är så viktigt att vi måste göra det, så kan han göra det." Typ.

Nu är det i alla fall gjort, och vi fick, hoppas jag, bra hjälp, precis som jag trodde. Det visade sig dock att min sambo inte har en aning om vad det är för färg på tapeterna i sovrummet. Det gula hade han totalt tagit bort från dem, och hävdade att de var terracotta-färgade, men jag hoppas att det ändå blir snyggt med de svarta(!) gardiner vi till slut valde. Egentligen ville jag ha samma mönster och samma modell (med horisontella veck), men i vitt, med gröna detaljer, men med tanke på färgen plockade hon fram de svarta, med vita detaljer istället.

Nästa hinder på vägen är att jag ska fålla dem, sambon ska sätta upp gardinstängerna (ja, jag vet, vi har ett stereotypt förhållande, men han blir outhärdlig om jag gör något på fel sätt, så han får hållas. ;-) ) och så ska de slutligen upp i fönstret. Kanske är de på plats till vårt treårsjubileum i september!

Vi hjälpte våra vänner att flytta idag. En kort flytt på ca 70 meter, plus trappor. En flyttbil var hyrd, och fylldes med lådor medan morgonen fortfarande höll på att värmas upp, men när allt var uppburet i nya lägenheten kändes det ändå ganska varmt.
Efter lass nummer två, med möbler, som stuvades på och i varandra, började svetten rinna, och när jag såg en av de inkommenderade vännerna svettas tackade jag klädgudarna för att jag inte valt orange shorts dagen till ära. Svetten rann mellan benen, och på det orange tyget framträdde en fläck, som knappast kunde undgå att misstas för en helt annan slags fläck!
Under lass nummer tre var det riktigt hett, trots att vi fortfarande hade båda entréerna i skugga, och när lass nummer fyra avverkades gjorde jag mig hellre nyttig i nya lägenheten, där jag försökte hjälpa till att sortera in möbler och småprylar i rätt rum, och skapa ytor.
Plötsligt dök två kepsprydda ynglingar upp i lägenheten, kånkandes på en besvärlig hylla, och det visade sig att de gärna gjorde detta, pigga och fräscha som de var efter att troligen ha sovit hela förmiddagen, och med löfte om varsin tjuga för besväret. Pengarna fick de, naturligtvis, även om de var betänkligt fuktiga efter att ha tillbringat förmiddagen i fickan på mannen med de orange shortsen...
En snabb utvärdering leder till slutsatsen att det inte är någon bra idé att planera in en flytt mitt under en värmebölja av guds nåde, och att det vore en bra idé att över huvud taget inte flytta alls, förrän jag är så pass gammal att jag inte förväntas hjälpa till det minsta! Vilket är helt okej med mig, eftersom jag nu bor i mitt eget hus och håller på att bygga upp mina drömmars trädgård runt omkring det.

På semestern ska man ju ta igen allt man inte hinner med annars, och det där med att träffa släkt och vänner är väl en sådan sak.
Min semester hittills har sett ut så här:
Lördag: Trädgårdsresa till Wij Trädgårdar med mina trädgårdsvänner.
Söndag: Min bror och hans tjej var här innan de lämnade stan för Stockholm, där de ska jobba intensivt ett tag framöver.
Måndag: Trädgårdsshopping med min svägerska, och hallonplock och fika hos mina föräldrar innan de åkte på semester.
Tisdag: Min faster kom på besök, och senare kom även min syster med familj.
Idag ska jag träffa min kompis från högskolan. Planen är att fika i min trädgård, men det blåser rätt rejält, så vi får väl se...

Idag ringde de från dagis och berättade att min dotter var svullen, rödflammig och inte gjorde många knop. Hon låg i vagnen hela tiden de var ute, och det är inte likt min treåring, och när de berättade att det lilla dagis-matvraket inte ätit frukost och inte heller frukt, fattade jag snabbt ett beslut att hämta henne och låta henne vila ut i lugn och ro. Efter ett snabbt samtal med min sambo och mina kollegor konstaterade vi att jag skulle göra det.

Jag åkte dit, och hon var mycket riktig svullen under ögonen och röd både i ögonkanten och resten av ansiktet. Kanske allergi, kanske reaktion på solkrämen, som hon med största sannolikhet lyckades gno in i ögonen på morgonen, kanske ögoninfektion, som hennes bästa kompis varit hemma med några dagar... Många alternativ, men det mest förfärande var att hon bara låg, helt utslagen.

Hon vaknade dock till, redan innan vi kom från dagis, och började tjata om gröt, och det var väl inte konstigt, när hon nu inte ätit något och det nästan var lunchdags... Så vi åkte hem och rörde ihop gröt, fyllde på med yoghurt och macka, och sedan sov hon ovaggad i min säng.
När hon vaknade var det röda helt borta, och hon var pigg, om än inte vild. Vi tog en promenad till hennes faster (även känd som min svägerska, med den himmelska trädgården) och medan hon lekte och levde om njöt jag av det vackra vädret och den underbara omgivningen.

Väl hemma hade min sambo börjat laga mat åt oss, och jag kunde sätta mig vid dukat bord och sammanfatta en mycket lyckad VAB-dag, där besvären försvunnit utan större insats från mig, solen lett mot oss, skuggan svalkat, och maten kommit som på beställning... Inte så att jag gärna gör om det i morgon, men jag har haft värre VAB-dagar!

Ojojoj, vad det ska tränas i sommar! Min personliga hälsocoach har talat om för mig att min just nu positiva trend angående vikten visst kan hålla i sig över sommaren, även om den inte gjorde det förra året. Allt som krävs är att jag bibehåller min rörelse, det behöver inte ens vara lika mycket som under terminerna.
Det låter ju bra, men jag vet att om jag inte gör upp en plan kommer allt att rinna ut i sanden i alla fall, och jag blir sittande i en skön stol på altanen och smaskar på allt möjligt gott.

Alltså gör jag upp en plan, och första steget är att promenera minst varannan dag, helst varje. Jag började idag, och än så länge håller min önskan om varje dag.
Jag vet inte riktigt hur resten av planen kommer att se ut, men jag har tänkt att den ska innehålla lite cykling till jobbet (nästa vecka, när dottern och sambon är hemma på semester borde det funka. Inget dagis att lämna eller hämta på.), lite vattengympa med min svägerska med den himmelska trädgården, lite situps och lite andra cykelturer. kanske simmar jag över sjön ett par gånger också, om mitt badsällskap har tid med mig...

Visst låter det bra så här långt?!