Rökdykare

Den här veckan har jag vid två tillfällen agerat rökdykare på min arbetsplats.

Första gången var i måndags, när jag stöttade min kollega, som haft lite problem med en elev i klassen. Medan hon gick till rökrutan resonerade vi oss fram till ett nytt upplägg, och vi var naurligtvis inte klara när hon var framme och tände sin cigarett...Urk! Till slut kunde jag anse oss färdiga och fly fältet.

Idag var det dags igen. Lite allvarligare läge den här gången. Inte lika avsiktlig rökutveckling, om man säger så.
Vi kände en svag röklukt och började leta efter källan. Först kaffebryggaren, där kaffet kanske bränt vid? Sedan torkskåpet, som kanske var fullt efter regnet på morgonen? Sedan konstaterade vi att det luktade el, och spanade på alla uttag och kopplingar vi hittade i närheten av den värsta lukten...
När vi till slut återgick till dörröppningen, där värsta lukten fanns, såg jag plötsligt en rejäl rökpelare som steg upp bakom kaffebryggaren.
Någon hade ställt vattenkokaren på spisplattan, som vi ändå aldrig använder, och någon (annan) hade sedan (oavsiktligt) satt på nämnda platta. Plasten och sladden smälte, med enorm rökutveckling som följd.
Jag rusade dit och slet bort vattenkokaren, bara för att inse att själva eldelen stod kvar på plattan, så jag slet bort även den, stängde av plattan och beordrade urdragning av kontakten. Sedan fixade vi undan resterna av vattenkokaren och jag öppnade fönstret för att vädra ur det värsta av lukten. Sedan ställde vi med gemensamma krafter upp dörren och ordnade korsdrag.

Samtidigt satt barnen i rummet intill och hade samling, utan att märka något av det som hände.

Efter mellis var vi utomhus.


Utbildning?

Hoppsan, vad hände nu?
Har jag verkligen tagit kontakt med studievägledare för att komma tillrätta med min bristande utbildning? Har jag offentligt uttryckt min önskan att inte bara bli färdig, utan även komplettera så att jag blir förskollärare också?
Har jag till och med bokat ett möte med nämnda studievägledare i nästa vecka?

Usch, då blir det ju plötsligt så verkligt! Då kanske jag kommer att läsa på högskolan igen snart!
Och inte nog med det! Jag kanske förväntas kunna det jag jobbar med! Så hemskt! Då kommer man inte att tycka att jag är duktig trots brist på utbildning, då kommer man istället att tycka att jag borde vara bättre på det, eftersom jag har utbildningen!

Men tänk vad det kan göra för min löneutveckling! =)

RSS 2.0