En ammande mammas befrielse

Jag har slutat amma min dotter. Det är ganska exakt en månad sedan nu, och jag antar att vissa räknar mig till maratonammarna, eftersom hon var över ett år.

Under den här tiden har jag blivit väldigt nära förknippad med amningsbehåar. Det började redan under graviditeten, sjunde månaden eller så, när brösten börjat anta sin nya form, och min vanliga behå inte höll måttet, så att säga. Sedan har det bara fortsatt, av teknisk-praktiska skäl. Den senaste månaden har jag använt samma gamla vanliga amningsbehåar av det enkla skälet att jag inte har något annat.
Totalt blir det väl...närmare ett och ett halvt år i amningsbehå. GAAAAAAH!!!

Idag slog jag till och köpte två nya, fräscha, dyra kvalitetsbehåar, garanterat utan knäppning i kupan.
Det känns så bra!
Lite ovant, men otvivelaktigt bra!

Har funderat på en sjuttiotalsrevival, det vill säga att bränna behån (amningsbehån, försök inte ens komma i närheten av ett bål med någon av mina nya fina icke-amningsbehåar!), men det blir väl något tråkigt praktiskt, som att stoppa ner dem i en låda i väntan på nästa knodd. Fast någon av dem ska jag kasta. Jag får leta reda på något irreparabelt fel i stil med ett hål eller så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0