Jag överlevde!
Det var en hel del fjärilar i magen i måndags, och jag var något till trött när jag kom hem, men det gick bra. Sedan har jag mest bara lekt, och det har varit toppen. Jag jobbar nämligen på fritids för ganska stora barn, och jag har inte kommit in i rutinerna tillräckligt för att ta något planerings- inköps- eller ens telefonansvar, så jag leker med barnen om de vill ha mig med, annars går jag runt och kollar hur de har det.
Idag har jag kollat i mina pysselböcker efter någon passande aktivitet som jag kan planera och genomföra med barnen någon gång framöver, och det lutar nog åt att pastamåla papper och sedan tillverka exempelvis ramar av det... Annars får jag väl utöva min stora personliga passion, nämligen broderi, men jag vet inte. Kanske båda.
Dottern och hennes far har klarat sig bra utan mig. Även i söndags kväll, då jag fick mig skrivet på näsan att åtminstone en av mina vänner gärna träffar bara mig. Det är väl jag som helst vill ha dottern med, kanske.
Ack och ve, jag har blivit en av de där hysteriska mammorna som aldrig lämnar ifrån sig sina barn!!!
Det får jag jobba på!
det var ett flitigt skrivande sedan jag var här sist och kollade. Apropå att träffa andra människor med eller utan sina barn så kan jag uppleva i bland att jag känner mig halv om inte Alfons är med. Jag vet liksom inte riktigt vad jag ska säga. Är han med så tar han ju all uppmärksamhet och stolt morsa som man är så gör ju det absolut ingenting. Om jag är själv så vill jag ju inte vara en sådan där tråkig mamma som BARA pratar om sitt barn hela tiden. Det sjuka är ju bara att han gör så mycket roliga/gulliga saker som man vill berätta om.
Angående att kasta mat på golvet... Om du bara visste hur less vi är här hemma på att plocka och torka mat från golvet och hans stol som var så fin när vi köpte den skulle antagligen bedömas som en hälsofara om någon tog en bakterieodling på den.
Vad roligt att din lilla dotter är en sådan "blurr trut". De kan ju verkligen åstadkomma de mest skumma ljud!
