30 år

Jag har blivit trettio år i helgen.

Det hela firades med stor fest, om än inte i paritet med gemene mans föreställning om trettioårsfester. 31 personer (skulle ha varit 34 om inte kompisen fått barn så precis innan) med bordsplacering och egenhändigt dekorerade ljus, cateringfirma och lite lagom med alkoholhaltiga drycker. Allt detta fick plats i mitt enkla hem, med hjälp av Sporthallens stora lager av stolar och hopfällbara bord.

Jag har egentligen svårt för fester, både egna och andras. På andras fester är det någon form av moment 22 som ser till att jag blir lite bortglömd och ensam och ledsen, troligen till följd av att jag är lite ledsen redan från början av rädsla för att bli bortglömd och ensam... På mina egna fester får jag någon form av panik av att vara i fokus, eller så tycker jag att någon annan lyckas bättre än jag med att vara medelpunkt, och känner mig bortglömd och ensam...

Men den här gången gick det bra, jag har kanske mognat så mycket nu äntligen, att jag klarar av att ha fest. Gå på fest får jag väl prova vid något annat tillfälle.

Kommentarer
Postat av: Brossan

Kan bara meddela att jag tyckte festen var kalas eller tvärtom, vilket fall som helst hade jag kul som drutten. Och inte bakis dan därpå. Du, min kära syster, var i högform, och du såg i alla fall ut att ha riktigt roligt. Hoppas att allt är te belåtenhet.

2006-11-29 @ 15:30:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0