applicera ofin il

Jag har gått lärarutbildningen, nästan ända fram till slutet. Det fattas några poäng för examen.
Jag har jobbat som lärare i knappt sex år.
Jag har haft varenda årskurs från ettan till sexan.
Jag har varit bra på det.

Men jag har inte trivts.

Jag gick in i väggen och blev deprimerad, jag orkade inte komma tillbaka för fullt innan jag blev gravid och stannade hemma på grund av det.

När jag kom tillbaka började jag jobba som fritidspedagog, mest för att kunna gå ner i tid, eller snarare ta chansen att trappa upp arbetstiden allt eftersom.

Jag trivs jättebra.
Jag gillar arbetssättet.
Jag trivs med mina kollegor.
Jag gillar att jobba i klass på förmiddagarna utan att ha klassläraransvar.
Jag älskar att vara en i en grupp istället för att stänga in mig i ett klassrum och göra allt själv.

Jag funderar allvarligt på att omskola mig.

Häromdagen sa min sambo till mig: "Jag förstår inte varför du säger att du är fritidspedagog. Du är ju lärare!" Som om det vore "bättre" att vara lärare. Som om det stör honom att vara ihop med en fritidspedagog.

Min mormor var lite otrevlig mot min kollega som skjutsade hem henne från min 30-årsfest, när hon fick veta att min kollega arbetade på fritids, och berättade att hennes dotterdotter minsann var lärare! Som om det vore "bättre" att vara lärare.

Jag är inte lärare.
Jag vill inte vara lärare.
I alla fall inte just nu.
Just nu är det miljoner gånger bättre att vara fritidspedagog!