En underbar (om än invecklad) stafett
På lägret vi anordnade för barnen på fritids, hade vi en femkamp, som avslutades med en så fantastisk stafett att jag måste dela med mig till världen av upplägget.
Varje lag bestod av fem personer, och varje person hade en egen uppgift i stafetten.
Person nummer ett plockade upp klädnypor, en och en, på ett klädstreck.
Person nummer två stod på andra sidan klädstrecket och plockade ner klädnyporna, en och en, för att sedan lämna dem i en kåsa vid Person nummer tre, som använde varje klädnypa för att forsla en ärta till Person nummer fyra, och där lämna klädnypan i en kåsa, och ärtan i en annan. Person nummer fyra använde sedan ett sugrör för att föra varje ärta vidare till Person nummer fem, som med hjälp av ärtorna och ett blåsrör sköt ner fem läskburkar. För att hålla kedjan igång, så att Person nummer fem fick tillräckligt med ärtor för att skjuta ner alla burkar fick Person nummer ett när så behövdes springa till Person nummer fyra och byta sin tomma kåsa mot en som var fylld av använda klädnypor.
För att röra till det ytterligare fick man, om man tillfälligt var sysslolös, hoppa in och hjälpa till på en tidskrävande station.
Vi trodde nog själva, när vi skapat denna fantastiska stafett (ja, det var helt vår egen skapelse) att det skulle bli svårt och rörigt, och att de skulle ge upp efter ett tag, även om vi hoppades på det bästa, men våra 20 tioåringar var ett under av effektivitet och ambition. De kämpade på och peppade varandra, och det var till och med så fantastiskt att när bara ett av lagen återstod, erbjöd sig en från ett annat lag att hjälpa till i deras lag. Inte för att få ett slut på det, utan för att hjälpa till.
Jag kan varmt rekommendera denna stafett, men se till att alla vet vad de ska göra!
Varje lag bestod av fem personer, och varje person hade en egen uppgift i stafetten.
Person nummer ett plockade upp klädnypor, en och en, på ett klädstreck.
Person nummer två stod på andra sidan klädstrecket och plockade ner klädnyporna, en och en, för att sedan lämna dem i en kåsa vid Person nummer tre, som använde varje klädnypa för att forsla en ärta till Person nummer fyra, och där lämna klädnypan i en kåsa, och ärtan i en annan. Person nummer fyra använde sedan ett sugrör för att föra varje ärta vidare till Person nummer fem, som med hjälp av ärtorna och ett blåsrör sköt ner fem läskburkar. För att hålla kedjan igång, så att Person nummer fem fick tillräckligt med ärtor för att skjuta ner alla burkar fick Person nummer ett när så behövdes springa till Person nummer fyra och byta sin tomma kåsa mot en som var fylld av använda klädnypor.
För att röra till det ytterligare fick man, om man tillfälligt var sysslolös, hoppa in och hjälpa till på en tidskrävande station.
Vi trodde nog själva, när vi skapat denna fantastiska stafett (ja, det var helt vår egen skapelse) att det skulle bli svårt och rörigt, och att de skulle ge upp efter ett tag, även om vi hoppades på det bästa, men våra 20 tioåringar var ett under av effektivitet och ambition. De kämpade på och peppade varandra, och det var till och med så fantastiskt att när bara ett av lagen återstod, erbjöd sig en från ett annat lag att hjälpa till i deras lag. Inte för att få ett slut på det, utan för att hjälpa till.
Jag kan varmt rekommendera denna stafett, men se till att alla vet vad de ska göra!
Kommentarer
Trackback
