Rhododendron
Jag har en gammal rhododendron (egentligen två), som stod på tomten när vi köpte den.
När vi skulle bygga huset fick den flytta på sig, för annars hade vi haft den i vårt sovrum, eller nåt.
Vi placerade den tillfälligt (över sommaren) i ett ostört hörn av trädgården, där den tyvärr fick sig en rejäl rotblöta. När huset var på plats fick den sin nya placering och jag har försökt skämma bort den med specialjord i flera omgångar, vattning enligt några av konstens regler, och så ansar jag den så gott jag kan. Några döda kvistar har fått stryka på foten, och de gamla blomställningar är nästan borta. Busken är högre än jag, så det är inte helt lätt.
Efter lite forskning har jag kommit fram till att det skulle kunna vara på sin plats med en föryngringsbeskärning, och jag har en bok med utförlig beskrivning, men jag känner att det är svårt att skära ner en buske så radikalt. Jag vacklar i mitt beslut. Jag vill ju göra mitt bästa för att kompensera den för den hemska sommaren 2005, men det är psykiskt jobbigt att skära av så många grenar så mycket.
Min lösning i sådana lägen är att konsultera min svägerska med den himmelska trädgården. Hon kan allt som är värt att veta om den typ av trädgård som jag drömmer om, så henne litar jag på.
Hon tvekar också. Hon skulle inte göra det, eftersom den fortfarande är så pass fin, och den har ju knoppar, så jag skulle ju missa blomningen...
Vår stavgångskamrat, tillika trädgårdsinspiratör för min svägerska med den himmelska trädgården, uttryckte samma tvekan.
Alltså kommer jag inte att göra det. Jag kommer att lägga ut en förmögenhet på specialjord och andra lyxprodukter för rhododendronbuskar, allt för att stilla mitt dåliga samvete.
När vi skulle bygga huset fick den flytta på sig, för annars hade vi haft den i vårt sovrum, eller nåt.
Vi placerade den tillfälligt (över sommaren) i ett ostört hörn av trädgården, där den tyvärr fick sig en rejäl rotblöta. När huset var på plats fick den sin nya placering och jag har försökt skämma bort den med specialjord i flera omgångar, vattning enligt några av konstens regler, och så ansar jag den så gott jag kan. Några döda kvistar har fått stryka på foten, och de gamla blomställningar är nästan borta. Busken är högre än jag, så det är inte helt lätt.
Efter lite forskning har jag kommit fram till att det skulle kunna vara på sin plats med en föryngringsbeskärning, och jag har en bok med utförlig beskrivning, men jag känner att det är svårt att skära ner en buske så radikalt. Jag vacklar i mitt beslut. Jag vill ju göra mitt bästa för att kompensera den för den hemska sommaren 2005, men det är psykiskt jobbigt att skära av så många grenar så mycket.
Min lösning i sådana lägen är att konsultera min svägerska med den himmelska trädgården. Hon kan allt som är värt att veta om den typ av trädgård som jag drömmer om, så henne litar jag på.
Hon tvekar också. Hon skulle inte göra det, eftersom den fortfarande är så pass fin, och den har ju knoppar, så jag skulle ju missa blomningen...
Vår stavgångskamrat, tillika trädgårdsinspiratör för min svägerska med den himmelska trädgården, uttryckte samma tvekan.
Alltså kommer jag inte att göra det. Jag kommer att lägga ut en förmögenhet på specialjord och andra lyxprodukter för rhododendronbuskar, allt för att stilla mitt dåliga samvete.
Kommentarer
Trackback
