Magnolia

Min sambo, som glömde bort mig i morsdagsstressen, gjorde bot och bättring, och det med besked.
När han återvände från fikat hos sin mor, hade han med sig en fin magnoliabuske till mig.

Jag drabbades genast av ångest, eftersom jag vet att magnolian behöver ett skyddat läge, och vår trädgård består just nu inte av ett enda skyddat läge. Den eviga blåsten river och sliter i vartenda hörn av tomten, och jag kan inte utlova något skydd för en magnolia.

Nu har jag dock insett, efter ett samtal med min svägerska med den himmelska trädgården, att jag håller på att skapa skyddade lägen. Allt jag planterar växer upp och skyddar mer och mer för varje år. Det kommer inte alltid att förbli ett infernaliskt blåshål. Jag kommer att ändra på det problemet.

Nu har jag istället det delikata uppdraget att välja mellan alla olika platser jag har hittat för min fina magnoliabuske.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0