Svarta gardiner!
Igår köpte vi äntligen gardiner till sovrummet. Vi har snart bott i huset i tre år, men inte förrän nu har vi kommit till gardinerna i sovrummet.
Till saken hör att sovrummet är vår döda vinkel. På något sätt missade vi helt när vi valde tapeter till det rummet. Jag tror att vi mest gick på gamla sovrum som vi trivts i (på 90-talet), och valde därför en lite tegelaktig gul färg, som kändes totalt fel så fort vi ställde in sängen och försökte somna för första gången. Efter det har vi brottats med färgsättningen av rummet, och att välja gardiner blev oss övermäktigt.
Situationen förvärrades ytterligare av att vi inte riktigt kunde komma överens med oss själva om vilken modell vi ville ha. Sent omsider bestämde vi oss för en enkel kappa, eftersom vi ville att rullgardinerna skulle döljas, och på senare tid har hindret varit vår egen motivation. Jag vet ju att om jag tar mig till det där stället där de är så bra på gardiner, så hjälper de mig ganska lätt att välja något bra, men vi har inte kommit iväg.
Till viss del är jag "passive agressive", och retar mig på att min sambo hela tiden tjatar om det, men aldrig gör något. "Usch, vi måste fixa gardiner till sovrummet", "I helgen måste vi åka till Gardinlagret", och så vidare, men när det väl är helg har det inte varit tal om gardiner alls, förrän nästa vecka, när det är samma gnäll och gnöl. Då blir jag så barnsligt tjurig att jag vägrar ta tag i det. "Om det nu är så viktigt att vi måste göra det, så kan han göra det." Typ.
Nu är det i alla fall gjort, och vi fick, hoppas jag, bra hjälp, precis som jag trodde. Det visade sig dock att min sambo inte har en aning om vad det är för färg på tapeterna i sovrummet. Det gula hade han totalt tagit bort från dem, och hävdade att de var terracotta-färgade, men jag hoppas att det ändå blir snyggt med de svarta(!) gardiner vi till slut valde. Egentligen ville jag ha samma mönster och samma modell (med horisontella veck), men i vitt, med gröna detaljer, men med tanke på färgen plockade hon fram de svarta, med vita detaljer istället.
Nästa hinder på vägen är att jag ska fålla dem, sambon ska sätta upp gardinstängerna (ja, jag vet, vi har ett stereotypt förhållande, men han blir outhärdlig om jag gör något på fel sätt, så han får hållas. ;-) ) och så ska de slutligen upp i fönstret. Kanske är de på plats till vårt treårsjubileum i september!
Till saken hör att sovrummet är vår döda vinkel. På något sätt missade vi helt när vi valde tapeter till det rummet. Jag tror att vi mest gick på gamla sovrum som vi trivts i (på 90-talet), och valde därför en lite tegelaktig gul färg, som kändes totalt fel så fort vi ställde in sängen och försökte somna för första gången. Efter det har vi brottats med färgsättningen av rummet, och att välja gardiner blev oss övermäktigt.
Situationen förvärrades ytterligare av att vi inte riktigt kunde komma överens med oss själva om vilken modell vi ville ha. Sent omsider bestämde vi oss för en enkel kappa, eftersom vi ville att rullgardinerna skulle döljas, och på senare tid har hindret varit vår egen motivation. Jag vet ju att om jag tar mig till det där stället där de är så bra på gardiner, så hjälper de mig ganska lätt att välja något bra, men vi har inte kommit iväg.
Till viss del är jag "passive agressive", och retar mig på att min sambo hela tiden tjatar om det, men aldrig gör något. "Usch, vi måste fixa gardiner till sovrummet", "I helgen måste vi åka till Gardinlagret", och så vidare, men när det väl är helg har det inte varit tal om gardiner alls, förrän nästa vecka, när det är samma gnäll och gnöl. Då blir jag så barnsligt tjurig att jag vägrar ta tag i det. "Om det nu är så viktigt att vi måste göra det, så kan han göra det." Typ.
Nu är det i alla fall gjort, och vi fick, hoppas jag, bra hjälp, precis som jag trodde. Det visade sig dock att min sambo inte har en aning om vad det är för färg på tapeterna i sovrummet. Det gula hade han totalt tagit bort från dem, och hävdade att de var terracotta-färgade, men jag hoppas att det ändå blir snyggt med de svarta(!) gardiner vi till slut valde. Egentligen ville jag ha samma mönster och samma modell (med horisontella veck), men i vitt, med gröna detaljer, men med tanke på färgen plockade hon fram de svarta, med vita detaljer istället.
Nästa hinder på vägen är att jag ska fålla dem, sambon ska sätta upp gardinstängerna (ja, jag vet, vi har ett stereotypt förhållande, men han blir outhärdlig om jag gör något på fel sätt, så han får hållas. ;-) ) och så ska de slutligen upp i fönstret. Kanske är de på plats till vårt treårsjubileum i september!
Kommentarer
Trackback
