Nejdå...
Jag får inget gehör för mina friskhetsönskningar.
Jag trodde nog att det var sluttampen på förkylningen när jag började hosta upp slem (ursäkta om jag blir för detaljerad), men nu verkar det som att det börjat om i stället.
Igår kämpade jag mig igenom seminariet i Stockholm, mest beroende på att man inte kan avboka tågbiljetten, men även för att inte behöva missa något av de lärarledda tillfällena, när det nu är så få sådana. Idag känns det inte värt det, dels för att jag inte orkar, dels för att jag inte ens kan säga ifrån, eftersom jag inte har någon röst att använda mig av, och dels för att jag inte vill smitta någon. På ett fritids umgås man lite närmare än man gör på ett seminarium med folk som man träffat två gånger tidigare...
Så nu sitter jag i soffan med datorn i knät och Nyhetsmorgon på TV:n, och tänker på allt jag skulle vilja göra...
Jag trodde nog att det var sluttampen på förkylningen när jag började hosta upp slem (ursäkta om jag blir för detaljerad), men nu verkar det som att det börjat om i stället.
Igår kämpade jag mig igenom seminariet i Stockholm, mest beroende på att man inte kan avboka tågbiljetten, men även för att inte behöva missa något av de lärarledda tillfällena, när det nu är så få sådana. Idag känns det inte värt det, dels för att jag inte orkar, dels för att jag inte ens kan säga ifrån, eftersom jag inte har någon röst att använda mig av, och dels för att jag inte vill smitta någon. På ett fritids umgås man lite närmare än man gör på ett seminarium med folk som man träffat två gånger tidigare...
Så nu sitter jag i soffan med datorn i knät och Nyhetsmorgon på TV:n, och tänker på allt jag skulle vilja göra...
Kommentarer
Trackback
