Sömnbrist

Den stora frågan i mitt liv just nu är varför jag sitter vid datorn och bloggar så här dags på kvällen, när jag knappt sov fyra timmar i natt, till följd av min stackars dotters hostatacker, med tillhörande spyångest. (Hon är livrädd för att kräkas, och varje gång hon hostar nu tror hon att hon ska göra det. Därför sitter hon och gråter högljutt över hinken under sina atacker.) Eftersom hennes far är krasslig (det har ju varit påsk...) föll det på min lott att ta hand om henne, trots att jag skulle upp halv sex på morgonen, och han kunde sova hur länge som helst. (Jag är inte bitter)

Jag tror att jag sov på soffan vid något tillfälle mellan 22.00 och starten på hosteran. Sedan kom jag i säng vid midnatt, efter en session med ryggkliande och tröstande ord. Vid tretiden vaknade hon igen, och eftersom sambon utövade sin omtanke på distans (han ligger i sin säng och ropar mer eller mindre uppmuntrande ord till en livrädd tjej på knappa fyra år), gick jag in och lade mig hos henne, och snart nog låg hon bredvid mig och snusade. Inte ostört och definitivt inte oavbrutet, men stundtals i alla fall. Själv slumrade jag knappt innan jag vid fem vågade smyga in till min egen säng, offra en kvart av morgonrutinerna för att få sova lite till, och halvsov till kvart i sex.

Hela dagen har varit en kamp mot tröttheten, och alla tror att det är graviditeten som ställt till det för mig, men allt jag kan tänka på när det gäller bäbisen är om tvåbarnsmoderskapet innebär att man är dubbelt så trött efter en vaknatt. I så fall vill jag reklamera!

Och nu ska jag gå och lägga mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0