Student

Jaha, så är man alltså student igen.
Det känns överväldigande och faktiskt inte så upplyftande. Istället för att bara skriva ett examensarbete och få mitt examensbevis blir jag tvungen att plugga, parallellt med arbetet, i två år. Jag inser att jag blir tvungen att gå ner i tid om jag ska ha en chans att klara det här, och det är inte vad jag vill just nu. Det känns som att jag överger min nya kollega, och min nya barngrupp. Samtidigt är det vad jag måste göra just nu. Jag måste bli klar med min utbildning. Det har hängt över mig tillräckligt länge, och jag måste få det ur världen. Det stör mig bara att det ska ta så lång tid att få det överstökat...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0