Tillbaka på jobbet
I onsdags började jag jobba igen, efter en ledighet på... 20 dagar. Egentligen skulle det bara vara 18, men eftersom det var jag som fick stanna hemma när dottern var sjuk de sista två jobbdagarna innan jul, så fick jag två bonusdagar...
Det ska erkännas att det var ganska jobbigt att ta sig upp ur sängen och åka iväg, speciellt som resten av familjen tog det lugnt och såg fram emot en dag av lek i snön... Men just i år såg jag trots allt fram emot att börja jobba. Efter en tid av ganska dålig stämning på jobbet var det äntligen dags att starta om. Två bittra tanter på cirka 60 byttes mot två unga fräscha förmågor på väg mot 30... Snacka om att sänka medelåldern...
Jag har dessutom börjat mitt nya jobb som lärare i förskoleklass, tillsammans med en av de två nyanställda. Så här långt har det gått riktigt bra, men å andra sidan bestod denna vecka av en utbildningsdag, en skolstartsdag och en planeringsdag, så vi har väl inte slitit överdrivet mycket på varandra. Jag tänker ändå vara nöjd med mig själv, för under hösten har det här målats ut till att vara en mardrömsgrupp, och nu till terminsstart har vi fått ytterligare en ökänd "problemkille" till vår grupp. Med andra ord borde det inte ha funkat så bra om inte vi hade gjort något rätt.
Vi håller på och gör om en hel del i rutinerna, och det är så roligt, eftersom vi är väldigt överens om det mesta. Det handlar om vilken dag vi ska ha utedag, huruvida vi ska ta emot barnen i dörren på morgonen, om vi ska byta alfabetsbilderna... Vi kanske är i smekmånadsfasen, men så här långt är det inga problem att bestämma.
Jag tycker mig också ana att vår kollega, som arbetar som resurs för två barn i gruppen, är gladare nu än hon var förra terminen, när hon jobbade ihop med de bittra tanterna. (Inte så konstigt, kanske)
Inget känns längre som ett problem. På de här få dagarna har jag fått en känsla av att vi kan ordna "allt". Rastvakter, ledigheter, beställningar... Hela huset innehåller plötsligt en massa positiv energi, och jag ser fram emot att gå till jobbet!
Det ska erkännas att det var ganska jobbigt att ta sig upp ur sängen och åka iväg, speciellt som resten av familjen tog det lugnt och såg fram emot en dag av lek i snön... Men just i år såg jag trots allt fram emot att börja jobba. Efter en tid av ganska dålig stämning på jobbet var det äntligen dags att starta om. Två bittra tanter på cirka 60 byttes mot två unga fräscha förmågor på väg mot 30... Snacka om att sänka medelåldern...
Jag har dessutom börjat mitt nya jobb som lärare i förskoleklass, tillsammans med en av de två nyanställda. Så här långt har det gått riktigt bra, men å andra sidan bestod denna vecka av en utbildningsdag, en skolstartsdag och en planeringsdag, så vi har väl inte slitit överdrivet mycket på varandra. Jag tänker ändå vara nöjd med mig själv, för under hösten har det här målats ut till att vara en mardrömsgrupp, och nu till terminsstart har vi fått ytterligare en ökänd "problemkille" till vår grupp. Med andra ord borde det inte ha funkat så bra om inte vi hade gjort något rätt.
Vi håller på och gör om en hel del i rutinerna, och det är så roligt, eftersom vi är väldigt överens om det mesta. Det handlar om vilken dag vi ska ha utedag, huruvida vi ska ta emot barnen i dörren på morgonen, om vi ska byta alfabetsbilderna... Vi kanske är i smekmånadsfasen, men så här långt är det inga problem att bestämma.
Jag tycker mig också ana att vår kollega, som arbetar som resurs för två barn i gruppen, är gladare nu än hon var förra terminen, när hon jobbade ihop med de bittra tanterna. (Inte så konstigt, kanske)
Inget känns längre som ett problem. På de här få dagarna har jag fått en känsla av att vi kan ordna "allt". Rastvakter, ledigheter, beställningar... Hela huset innehåller plötsligt en massa positiv energi, och jag ser fram emot att gå till jobbet!
Kommentarer
Trackback
