Husmorsdrömmar
Jag är inne i en period som till mångt och mycket präglas av längtan att tillverka själv, känna mig duktig och ta vara på "naturens gåvor". Troligen är det en form av graviditetsfenomenet att boa, men det tar sig uttryck i husmorsdrömmar.
* Jag är mäkta stolt över fläderblomssaften, som jag egenhändigt lagade till, med fläderblommor som jag själv plockat, efter att ha tiggt till mig dem hemma hos en kompis.
* Stoltheten dryper även när jag betraktar min dotters nymålade och -dekorerade spegel, med fanerfjärilar i olika rosa och lila nyanser. Hon hjälpte till och målade fjärilarna nästan helt själv, och sambon monterade den på väggen, men det var jag som målade ramen, det var jag som beställde hem fjärilarna, det var jag som tog initiativet! Dessutom är det jag som skryter om den!
* Jag har köpt hem en massa material för att kunna sy en variant av rullgardiner till vardagsrummet. Mitt i den fysiska svaghet som drabbat mig i och med de usla blodvärden jag uppvisar, har jag tagit ett nytt initiativ, som inte enbart innebär ansträngningen att sitta vid symaskinen (vilket i likhet med sagoläsning och tandborstning kan motsvara ett kortare motionspass), utan även ett visst ingenjörsskap, där jag måste återskapa en fungerande anordning för höjning och sänkning, med hjälp av ett okänt antal meter snöre. Jag måste även, med hjälp av någon formel, som jag antagligen får konstruera själv, räkna ut det där okända antalet, så att jag kan inhandla rätt antal meter snöre för själva monteringen. Jag är också rädd att detta tankearbete utförs bäst i sällskap av måttband och fönster, och inte i stillheten i fåtöljen med fotpall...
* Jag plågas mentalt av bristen på saftkokarvänliga bär i min trädgård. Flädersaft i all ära, men varför kom inte blomklasarna från min egen buske? Och varför kan jag inte få koka lite jordgubbssaft och hallonsaft och vinbärssaft... Svaret är att fläderbusken först i år har kommit igång med tillväxten, men att blommor fortfarande saknas, och att det bara finns ett fåtal jordgubbsplantor, som bara producerar tillräckligt med jordgubbar för att dess rättmätiga ägarinna, som fick moderplantan från dagis, ska kunna stoppa i munnen, alternativt dela med sig en aning. Hallonplantorna lyser med sin frånvaro, trots att de stått på listan över trädgårdsinköp sedan praktiskt taget dag ett. Vi har ett par små vildhallonbuskar i utkanten av trädgården, men de ger lagom med bär för dotterns frukostyoghurt ett par veckor, på sin höjd. Vinbärsbuskarna i sin tur är tre till antalet, men ännu ganska små, och historien visar att dottern är snabbare än mamma när det gäller att plocka bären, ofta redan innan de är tillräckligt mogna... Och med tre olika färger på de tre olika buskarna, blir det väl inte något överflöd kvar till saftkokande...
Jag ska nog i alla fall ge mig på rabarberplantan och ta några korta stjälkar till en paj. Min första från egna rabarberplantan!
* Jag är mäkta stolt över fläderblomssaften, som jag egenhändigt lagade till, med fläderblommor som jag själv plockat, efter att ha tiggt till mig dem hemma hos en kompis.
* Stoltheten dryper även när jag betraktar min dotters nymålade och -dekorerade spegel, med fanerfjärilar i olika rosa och lila nyanser. Hon hjälpte till och målade fjärilarna nästan helt själv, och sambon monterade den på väggen, men det var jag som målade ramen, det var jag som beställde hem fjärilarna, det var jag som tog initiativet! Dessutom är det jag som skryter om den!
* Jag har köpt hem en massa material för att kunna sy en variant av rullgardiner till vardagsrummet. Mitt i den fysiska svaghet som drabbat mig i och med de usla blodvärden jag uppvisar, har jag tagit ett nytt initiativ, som inte enbart innebär ansträngningen att sitta vid symaskinen (vilket i likhet med sagoläsning och tandborstning kan motsvara ett kortare motionspass), utan även ett visst ingenjörsskap, där jag måste återskapa en fungerande anordning för höjning och sänkning, med hjälp av ett okänt antal meter snöre. Jag måste även, med hjälp av någon formel, som jag antagligen får konstruera själv, räkna ut det där okända antalet, så att jag kan inhandla rätt antal meter snöre för själva monteringen. Jag är också rädd att detta tankearbete utförs bäst i sällskap av måttband och fönster, och inte i stillheten i fåtöljen med fotpall...
* Jag plågas mentalt av bristen på saftkokarvänliga bär i min trädgård. Flädersaft i all ära, men varför kom inte blomklasarna från min egen buske? Och varför kan jag inte få koka lite jordgubbssaft och hallonsaft och vinbärssaft... Svaret är att fläderbusken först i år har kommit igång med tillväxten, men att blommor fortfarande saknas, och att det bara finns ett fåtal jordgubbsplantor, som bara producerar tillräckligt med jordgubbar för att dess rättmätiga ägarinna, som fick moderplantan från dagis, ska kunna stoppa i munnen, alternativt dela med sig en aning. Hallonplantorna lyser med sin frånvaro, trots att de stått på listan över trädgårdsinköp sedan praktiskt taget dag ett. Vi har ett par små vildhallonbuskar i utkanten av trädgården, men de ger lagom med bär för dotterns frukostyoghurt ett par veckor, på sin höjd. Vinbärsbuskarna i sin tur är tre till antalet, men ännu ganska små, och historien visar att dottern är snabbare än mamma när det gäller att plocka bären, ofta redan innan de är tillräckligt mogna... Och med tre olika färger på de tre olika buskarna, blir det väl inte något överflöd kvar till saftkokande...
Jag ska nog i alla fall ge mig på rabarberplantan och ta några korta stjälkar till en paj. Min första från egna rabarberplantan!
Kommentarer
Trackback
