Junibacken

Nu är jag hemkommen och någorlunda "landad" efter en heldag i Stockholm med dottern och hennes kompis. Tack och lov var jag inte ensam vuxen med dem, utan hade sällskap av ytterligare en mamma och två pappor.

Huvudmålet för dagen var Junibacken, och även om det var lite för många barn på ett och samma ställe, så var det ett riktigt bra ställe!
Min, och övriga vuxnas, favorit var: Sagotåget.
Jag levde i villfarelsen att sagotåget var just ett tåg, och så såg det också ut från början. Åkandes åt sidan satt vi och tittade på Madickens gård, som sedan övergick till Emils. Men där någonstans vred vagnen på sig, på ett sätt som få vanliga tåg skulle klara av. Sedan började vagnen flyga, åka genom väggar och andra oväntade saker, alltmedan vi fick njuta av detaljrika modeller ur Astrid Lindgrens sagor i olika skala. Råttan i Nils Karlsson Pyssling fick dottern att dra upp fötterna under sig, och det tog en stund innan hon försynt frågade om hon kunde ta ner dem igen. Sedan dök Katla upp, och fötterna for snabbt upp igen.
Dotterns favorit var: Alltihop! Inget nämnt och inget glömt, men ett litet undantag: Fikat, för då fick hon ont i magen.

Förutom själva Junibacken var dagen proppfull av upplevelser. Först åkte vi buss till tågstationen, sedan tåg till Stockholm. Sedan promenerade vi både länge och väl innan vi hittade till Nybroviken, varifrån vi tog båten till Djurgården. Alla dessa olika fortskaffningsmedel var spännande, möjligen med undantag för promenaden, och det gjorde inte så mycket att vägen tillbaka fick samma upplägg.

Behöver jag säga att hon somnade ganska omgående, när hon äntligen gick med på att slappna av?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0