Utrota myggorna!

Min dotter lever just nu ett liv av smärta och besvär. Hennes högra fot är så svullen att man lätt förleds att tro att hon stukat den, men så är icke fallet. Hon sover illa om nätterna, har en något förhöjd kroppstemperatur, och ett humör som pendlar kraftigt.
Allt på grund av myggorna.

Myggbett som bara blir fler och fler, och av någon anledning flera på samma begränsade yta av kroppen. Först var det ansiktet, och det senaste är fötterna, speciellt då den högra... En enda mygga som gömt sig på hennes rum kan resultera i inte mindre än tre myggbett på en kort stund, för att sedan vara så blodfylld att den inte orkar lyfta från underlaget. På sätt och vis hånskrattar jag åt den, med det gamla ordstävet "den som gapar efter mycket..." i tankarna, men så inser jag att min stackars dotter inte vinner ett dugg på att myggan inte kan flyga, eller ens på att den blir ihjälslagen av en hämndlysten förälder, och skrattet fastnar i halsen.

Själv får jag också myggbett, men de kliar bara en stund, sedan är det över. Sambon har inte klagat på myggorna alls (utom för dotterns skull), så jag antar att han är förskonad han också. Det är så rackarns orättvist!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0