Genetik

Min släkt på mors sida är... lite speciell. Av fem syskon är det bara min mor och hennes halvbror som är tillnärmelsevis normala. De tre övriga har speciella utseenden, underlig klädstil och avvikande beteende på alla de sätt.

Idag firade min mormor sin födelsedag, och vi var inbjudna på fest.
Min brors gravida sambo träffade nämnda människor för första gången, och eftersom även jag är gravid kom vi in i en diskussion om genetik. Hur påverkas vi av detta genetiska hasardspel?
Hon ansåg att den kvinnliga sidan av släkten var bevisat opåverkad, eftersom båda jag och min syster har barn sedan tidigare, och dessa visar inga tecken på att vara onormala. Hon själv svävar dock i ovisshet, eftersom det är min bror (av manligt kön) som står för dessa arvsanlag, och den manliga sidan är oprövad så här långt.
Jag hoppas på att det är en defekt som försvinner om man inte får den själv, och i så fall har vi klarat oss allihop, eftersom mamma är normal. Min kusin ligger däremot risigt till. Hon är svårbedömd i nuläget, men miljön kan ju också förvärra situationen.
Det kan ju också vara en sådan defekt som hoppar över en eller två generationer, men med mamma, jag själv och min dotter har vi tre generationer. Det ser ju ut att motbevisa den tesen, men jag kan ha haft tur, och nästa barn kan drabbas.
En annan förklaring är att mamma är en bortbyting. Halvbrodern har säkert goda gener från sin fars sida, och det har räddat honom...

Det är med spänd förväntan vi emotser födelsen av den första avkomman från den manliga sidan, för att kunna bedriva ytterligare forskning i ämnet.

Det bör tilläggas att hela resonemanget fördes med glimten i ögat och närmare till skratt än tårar, så vi är inte speciellt oroliga någon av oss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0