Bloggen lider
När jag började vara mammaledig gick jag med i Facebook, för att ha något att göra om det blev långsamt. (Som om det någonsin skulle kunna bli långsamt med två barn hemma...) Det var tänkt som ett litet tidsfördriv bredvid mitt ordinarie tidsfördriv: bloggen.
Nu har jag insett att bloggandet sker mer och mer sällan, medan Facebookandet tilltar.
Vad beror nu detta på? Jo, det har en datateknisk förklaring: När man bloggar behöver man använda tangentbordet, medan facebook i större utssträckning godkänner musen som allenarådande navigeringsinstrument. Musen har en stor fördel framför tangentbordet när man vill fördriva tiden medan man sitter och ammar. Amningen tar minst en av armarna i anspråk, och om man har en bärbar dator, vilket jag har, kan man med lite vilja komma åt att trycka på en eller annan tangent, och lära sig att lite valhänt hantera musen även med vänster hand. Att däremot författa ett helt inlägg, förslagsvis med inslag av lite intelligens, med vänster hand... Nej, där inser jag minba begränsningar.
Alltså får bloggandet anstå tills jag har en stund utan barn i famnen, vilket faktiskt inte händer alltför ofta just nu.
Nu skriker den lilla, så bloggandet får lov att anstå igen...
