Vilken fantastisk storasyster
Min stora tjej har blivit storasyster, och det är en riktigt hängiven storasyster vi har fått!
Hon har tagit som sin uppgift i livet att lugna ner lillasyster när hon skriker, och hon hjälper sin nyopererade mor (det är jag) med otaliga små saker: ta upp saker från golvet, hämta prylar, lämna meddelanden till pappa, you name it.
Hon är också väldigt förtjust i sin lillasyster, och man kan ganska ofta höra något i stil med "Åh, hon är så söt!" när hon sitter och tittar på bäbisen. Mammas hjärta smälter förstås.
Ibland blir hon lite sårad av att vi inte har tid med henne på samma sätt längre, eller att vi blir irriterade av småsaker eftersom vi är trötta eller, i mitt fall, har ont.
När hon för femtielfte gången hoppar i sängen när vi ligger där och ammar, och jag säger att hon får välja mellan att vara lugn eller gå därifrån, och hon börjar gråta som om hon är ensammast i världen... Det är hjärtskärande! Det kan inte vara lätt att bli storasyster helt plötsligt. Hon vill så gärna vara med, hon vill så gärna hjälpa till, men hon har ju aldrig haft en lillasyster förut, det är klart att det blir fel ibland.
Kan vi underlätta för henne på något sätt? Göra det lättare att lyckas?
Men vilken underbar storasyster lillan har fått! =)
Hon har tagit som sin uppgift i livet att lugna ner lillasyster när hon skriker, och hon hjälper sin nyopererade mor (det är jag) med otaliga små saker: ta upp saker från golvet, hämta prylar, lämna meddelanden till pappa, you name it.
Hon är också väldigt förtjust i sin lillasyster, och man kan ganska ofta höra något i stil med "Åh, hon är så söt!" när hon sitter och tittar på bäbisen. Mammas hjärta smälter förstås.
Ibland blir hon lite sårad av att vi inte har tid med henne på samma sätt längre, eller att vi blir irriterade av småsaker eftersom vi är trötta eller, i mitt fall, har ont.
När hon för femtielfte gången hoppar i sängen när vi ligger där och ammar, och jag säger att hon får välja mellan att vara lugn eller gå därifrån, och hon börjar gråta som om hon är ensammast i världen... Det är hjärtskärande! Det kan inte vara lätt att bli storasyster helt plötsligt. Hon vill så gärna vara med, hon vill så gärna hjälpa till, men hon har ju aldrig haft en lillasyster förut, det är klart att det blir fel ibland.
Kan vi underlätta för henne på något sätt? Göra det lättare att lyckas?
Men vilken underbar storasyster lillan har fått! =)
Kommentarer
Trackback
