applicera ofin il

När jag bara hade ett barn tyckte jag att det var urjobbigt att vara hemma med sjukt barn. Hon var gnällig (hon var ju sjuk) och vi kunde inte vara ute, i alla fall inte om det var för kallt. Instängd i hemmet med ett sjukt barn en hel dag eller ännu mer.

Nu har jag två barn, och ett sjukt barn har blivit ännu jobbigare!
Den ena är lika gnällig och svår att tillfredsställa som tidigare, med det tillägget att hon nu är avundsjuk på all uppmärksamhet lillasyster får.
Den andra är i behov av frisk luft och sömn, och vad vore bättre än att kombinera detta genom en promenad med vagnen? Rent teoretiskt inget, men när storasyster är sjuk får vi helt sonika stryka promenaden, och får därmed ytterligare en gnällig unge på halsen.

Som en liten kompromiss väntade jag tills lillan var helt slut, tog sedan en minipromenad ner till postlådan och tillbaka till huset, gungade vagnen en stund och hoppades på tur. Alltmedan storasyster ylade inifrån eftersom hon var ensam. Nu sover i alla fall lillan på trappen, och stora tjejen är hyfsat nöjd med att jag är inne igen.

Jag fasar för den dag de är sjuka båda två. Jag antar att det är nästa steg på skalan.